Det gör ont att växa upp. Och särskilt ont gör det att växa upp i arbetarkvarteret Tattarmosan, i ett fallfärdigt ruckel till hus, med ojämnt skuren korkmatta och kryddfisk till middag.

För henne som kallas Betinkan gör det ändå mest ont att finnas i närheten av Susanna. Susanna tvillingsjälen, som numera mest umgås med rikemansflickorna. Se henne luta huvudet mot Honom och förbrännas av hemlig kärlek. Då får man i stället titta åt ett annat håll, ta en rejäl klunk ur Minttuchoko-flaskan, spela stenhård tuffing som ingenting biter på. Drömma sig bort till ett bättre liv, bort från skrik och bråk, bort till friheten i Helsingfors.

Sabine Forsblom skriver med inspirerad energi, uppkäftig humor och empati om lojalitet, rivalitet och klass. Det är sent sjuttiotal och på festerna gäller det att ha de högsta platåskorna, den tjockaste mascaran och den mest oberörda minen. Dra in magen, knipa ihop låren och vända ansiktet så potatisnäsan inte syns. Sedan bara vänta på att Han ska upptäcka en för en kväll åtminstone. Och vara beredd att betala priset.