Hösten 1963 utkom Katarina Taikons debutbok Zigenerska. Hon var 31 år, hade nyligen lärt sig läsa och skriva och blev över en natt talesperson för romernas kamp för lika rättigheter i Sverige. Tillsammans med andra aktivister och kulturpersonligheter kämpade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för deras rätt till skolgång. Hennes krav på inkludering väckte starka reaktioner, både på grund av ren fientlighet mot romer men även utifrån en idé om att romer varken kunde eller ville leva inom det moderna samhällets ramar. Katarina Taikons livsprojekt blev att utmana den synen. Katarina Taikon (19321995) föddes i ett tält utanför Örebro. Hon är mest känd för sin självbiografiska barnboksserieom Katitzi. Den dag jag blir fri är den första biografin om henne.


"Med en stillsamt effektiv ton förmår Mohtadi skapa en varm närhet till en ung flicka som lever i stor utsatthet. ... Nå, boken är skriven nu, vilket inte kan betraktas som annat än en kulturgärning."
DN

"Det är intressant och skakande läsning, som rymmer fördomar, avhumanisering och umbäranden ... lättillgänglig, i ordets bästa bemärkelse, och angelägen folkbildning, där romernas situation och erfarenheter får välförtjänt utrymme."
Paulina Helgeson, Svenska Dagbladet

"Den dag jag blir fri utgår ifrån Katarina Taikons livsberättelse för att teckna romernas historia i Sverige. En historia om sträcker sig ända in i våra dagar, till de register som Skånepolisen upprättat över romska familjer."
Elise Karlsson, Svenska Dagbladet