Detta är den första volymen av tre om slaveriets världshistoria, från begynnelsen
till nutiden. Det är en historia som aldrig förut har berättats, en historia som
knyter samman alla folk och alla världsdelar. Det är en fruktansvärt smutsig
historia, en historia som vi har valt att blunda för.



Att vara slav är att inte existera som människa. En slav har bokstavligt talat
inget människovärde utan betraktas som ett redskap, ett ting. En slav kan på
ägarens order ryckas upp ur sin familj och säljas till andra sidan jordklotet. Vårt
nuvarande västerländska samhälle är faktiskt ett av ytterst få samhällen i världshistorien
som inte tycker att detta är helt naturligt. Det i särklass vanligaste, i alla
historiska samhällen även det svenska har varit att slaveri är funktionellt och
socialt acceptabelt: vissa förtjänar att leva i ofrihet. Enligt FN:s beräkningar lever
ännu idag omkring 12,3 miljoner människor i slaveri ungefär lika många som vi
under loppet av 400 år forslade över Atlanten från Afrika till Amerika. Slaveri är
och förblir ett av jordklotets största och mest osynliggjorda problem.



I den första volymen skildras slaveriets historia från forntiden till renässansen:
vi börjar redan med de gamla sumererna på 2000-talet f.Kr. och slutar på 1500-
talet. Boken har två röda trådar: krig och fattigdom. I historiens gryning försattes
människor i ofrihet när maktsamhället hade vuxit sig så starkt att man kunde
tvinga krigsfångar att utföra ofritt arbete och när människor som var för fattiga
för att kunna försörja sig tvingades att slita åt andra för att överleva. Krig och
fattigdom blev vägar in i slaveri. Eftersom krigens och fattigdomens verklighet
såg olika ut i olika länder kom även slaveriet att anta olika utseende. Varje kulturkrets
fick sin egen typ av ofrihet.



Bokens inledande kapitel handlar om slaveriet som system, vad som utmärker
det och hur olika forskare har ställt sig till ofriheten som allmän företeelse.
Därefter hoppar vi bakåt till Främre Orienten på 2000-talet f.Kr. och skärskådar
hur våra äldsta kända högkulturer, Egypten och Mesopotamien, organiserade
sitt slaveri. Fokus flyttas sedan till den grekiska och romerska antiken, då slaveriet
blev så omfattande att våra första stora slavuppror ägde rum. I takt med att
slaveriet blev allt viktigare kom det även att förändras och bli mer variationsrikt
än tidigare. Slavar kunde påträffas som allt möjligt gruvarbetare, jordbrukare,
hantverkare, administratörer, byggjobbare, lärare, läkare, poliser, osv. I nästa
skede av historien, medeltiden, förändrades slaveriet ännu en gång. I den islamiska
världen uppkom slavsoldaten: slaven som tjänade i armén och som därigenom
kunde vinna makt och inflytande. På 1200-talet grep slavsoldater makteni både Egypten och Indien. Samtidigt försvann, besynnerligt nog, slaveriet helt
och hållet från Nordeuropa. Ingen vet varför, men det ledde till att våra förfäder
under några få sekler glömde bort hur slavar skulle hanteras och hur slavsystemet
fungerade. I slutet av medeltiden uppfann vi emellertid slaveriet en gång till, med
förödande konsekvenser. Under renässansen gick ridån upp för det storskaliga
plantageslaveriet, först på öar i Atlanten, sedan i Amerika.



Boken spänner över stora tidsperioder och väldiga områden. Både slavägare
och slavar får komma till tals. De breda historiska översikterna varvas med
inträngande skildringar av människoöden. Vi möter Hagar, den egyptiska
slavinnan som drevs ut i öknen av sina gammaltestamentliga ägare, Pai-Teshup,
den hurritiske fursteslaven som slutade som förmögen handelsman, Theudote,
den kretensiska slavinnan som såldes mellan romerska soldater i Transsylvanien,
Onesimos, den förrymde slav som vållade aposteln Paulus bekymmer, Balthild,
slavinnan som blev drottning som blev helgon, Safi, den indiske köpmannaslaven
vid Röda havet som räddade en kvinna i nöd, Ibn Battuta, slavägaren från
Marocko som har vittnat om ofrihet från Mali till Kina, Fernão de Oliveira, den
portugisiske slaverimotståndaren vars idéer var sekler före sin tid, och många,
många fler.