Den 23 oktober 2002 stormade tjetjenska separatister in på Dubrovka-teatern i Moskva och tog publiken och ensemblen, omkring 800 personer, som gisslan. Deras krav var att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper. Den enda som släpptes in i den belägrade teatern, på begäran av gisslantagarna själva, var den ryska journalisten Anna Politkovskaja. I spåren av gisslandramat tog kriget i Tjetjenien ett plötsligt kliv ut ur medieskuggan och in i det allmänna medvetandet.

Men vad är det egentligen som har hänt i Tjetjenien, och vad är det som fortfarande händer, dag efter dag, månad efter månad? De så kallade »terroristänkorna« som befann sig bland rebellerna i teatern, vilka var de och vad hade hänt deras män? Vad låg bakom den desperata händelsen i Moskva?



I Tjetjenien sanningen om kriget ger Politkovskaja den oundgängliga bakgrunden för att förstå kriget. Men framför allt är boken en personlig skildring av händelserna i landet och människorna hon möter. Hon blandar reportage och observationer med sakliga intervjuer med privatpersoner och militärer. Resultatet är ett panorama över alla aspekter av det glömda kriget och dess följder, både i Tjetjenien och i Ryssland. En skakande skildring, som inte lämnar någon oberörd.



Trots dödshot som tidvis tvingat henne i exil, fortsätter hon att rapportera från Tjetjenien, för som hon själv uttrycker det: »Om jag visste att andra åkte dit skulle jag kunna slappna av. Men de åker inte, så jag känner att det är min plikt att fortsätta besöka Tjetjenien. Det skulle vara värre för alla om informationen saknades.«