Theodor Homén (1858–1923), professor i tillämpad fysik och politiker, levde under en turbulent tid i Finlands historia
Som fysiker undersökte Homén bland annat nattfrosterna och värmeväxlingen mellan himmel och jord. Han såg ut hur det finska språket vann insteg i universitetsundervisningen och föreläste själv på finska och deltog i planerandet av en ny institutionsbyggnad för de fysikaliska vetenskaperna. Han motsatte sig starkt förryskningssträvandena i början av 1900-talet, skrev pamfletter och tillhörde kagalerna. Boken behandlar inte enbart den färgstarka personligheten Theodor Homén utan analyserar också hans föregångare och samtida inom fysiken och deras inbördes relationer