Verklighet, fantasier, föreställningar? Ur vilka dikten föds? Eller ur själva skrivakten? Vad sätter språket i rörelse? Där kan man börja. Författaren ville förstå föreställningarnas, verklighetens och fantasins roll som igångsättare och se vad som händer med dem medan man väntar (skriver).

(med eget namn, utan namn, ditt namn) är en diktbok om att gestalta en inverterad väntan, om födelsens gåtfullhet, möte och skillnad, kärlek och begär. Om att vara på väg genom ett hål, eller om att närma sig land, springa över bron, om att lägga sig ned som ett fågelhjärta. Om tid och samtidighet, om väntans och språkets vågrörelser. Om regnet som inte kommer. Eller om en mor som sjunger för sin son. Den består av verklighet, av föreställningar, drömmar och språk. Uppmärksamhet. Och av namn?

Boken, som är tillägnad författarens son, är den andra delen i en tillägnadens trilogi, där den första boken, inte ett ord (jag är naken), dedikerades till hennes man, och den tredje är tänkt att tillägnas hennes föräldrar.