Kyrkoherden och riksdagsmannen Anders Chydenius (17291803) var en mångsidig skriftställare och en framstående politisk aktör. Inget ämne var honom främmande. I sina skrifter behandlar han allt från fri seglation, fri tillgång till officiella dokument, skriv- och tryckfrihet, kemi och mekanik till koppympning, potatisodling, sociala missförhållanden, religiös tolerans och predikokonst. Chydenius tillbringade sin barn- och ungdom i Sotkamo och Kuusamo i de östligaste delarna av det svenska riket och fick sin första tjänst i Nedervetil i Österbotten. År 1770 blev han kyrkoherde i Karleby och stannade där fram till sin död 1803. Under frihetstidens kanske mest intensiva riksdag 17651766 steg den orädde kaplanen fram på den lagstiftande och makthavande arenan. Under den gustavianska tiden och vid riksdagarna 17781779 och 1792 gav han upprepade prov på sitt politiska och sociala engagemang. Sitt okuvliga rättspatos behöll han livet ut. Den röda tråden i hans författarskap är friheten.
I Anders Chydenius samlade skrifter utges hans skriftliga kvarlåtenskap i textkritisk form. De flesta skrifterna i band 2 kom till i slutskedet av riksdagen 17651766, då kampen om bland annat tryckfrihetsförordningen var som mest intensiv. Till de mest kända tryckta alstren i det här bandet hör Rikets hjelp, genom en naturlig finance-system, vars publicering ledde till att Chydenius blev utesluten ur prästeståndet och tvingades lämna riksdagen. 1770-talet förde med sig en ny utmaning för Chydenius: Hur skulle han förhålla sig till Gustav III:s återställda kungamakt?