Året är 1958, och Wendy Appleyard har råkat i knipa. Hon har lämnat sin charmige men otrogne man, hon är arbetslös och hon är fattig som en kyrkråtta.      Men hennes äldsta vän Janet Byfield ställer upp. Janet har allt som Wendy saknar: en stilig och trogen äkta man, en underbar liten dotter, Rosie, och ett vackert gammalt hus alldeles intill den stora katedralen i Rosington. David Byfield är en ambitiös ung präst, och Janet är den perfekta prästfrun.     Wendy flyttar in i ett rum i det stora huset och hjälper till med hushållet så gott hon kan. Och Janet behöver sannerligen allt stöd hon kan få. Hennes far, som lider av Alzheimer och är förvirrad och krävande, bor också i huset, och Janet dignar under bördan.      Wendy får så småningom ett deltidsarbete på katedralbiblioteket där hon katalogiserar böckerna. Hon blir intresserad av 1800-talspoeten Francis Youlgrave, vars bisarra och morbida dikter tycks henne kusligt aktuella och föregripa en kommande katastrof.     Efter hand blir stämningen i huset allt mer olycksbådande, mörka krafter tycks vara i rörelse utan att Wendy kan sätta fingret på vad som egentligen pågår. David visar sig ha okända och mindre sympatiska karaktärsdrag, Janets far är farlig både för sig själv och omgivningen, Rosie är brådmogen och udda och tycks leva i sin egen värld, Janet kämpar desperat för att hålla skenet uppe.      Wendy börjar inse att katastrofen är i annalkande. Men kommer hon att kunna ingripa i tid för att förhindra den?      De dödas mässa är den sista, fristående delen i Andrew Taylors lovprisade Rothtrilogi, som inleds med De fyra yttersta tingen och fortsätter med Främlingars dom. Här knyts trådarna ihop och ett nytt ljus kastas över familjerna Byfields och Appleyards sammanlänkade öden.