Vad kan bilder säga om kvinnligt och manligt i det förflutna? I Bildligt talat. Kvinnligt, manligt i 3,2 miljoner år tar vi en tvärvetenskaplig promenad genom ett historiskt bildgalleri, för att ta reda på hur mäns och kvinnors egenskaper åskådliggjorts genom tiderna. Här samlas historiker, antikvetare och arkeologer kring bild som historiskt vittnesbörd om kvinnligt och manligt. Forskarna betraktar återgivningen av "urkvinnan" Lucy, familjeporträtt på antika gravreliefer, kroppsnormer i tidiga vikingaföremål, bildskapande i isländska sagor, skiftande könsfokusering i 1500-talets klädmode, genusaspekter på kröningsceremonier under 1700-talet, kungliga snedsprång under frihetstiden, nakna stenålderskvinnor i dansk 1940-talsfilm och en såväl tillbaka- som framåtblickande utställning om människans evolution.




Genom alla dessa olika bilder kan vi få kunskap om historien. Dels klargör bilderna sidor av det förflutnas samhällsliv som inte lika väl låter sig fångas i bevarade texter, dels utgör de tidsdokument i sig själva. Från vissa epoker och samhällen saknas skrifter helt, och då är det just genom bevarade lämningar och bilder som vi alls kan närma oss det förflutna. Den naturliga startpunkten är vår tids uttolkning av de fynd som visar hur länge mänskligt liv varit en realitet. Bokens tidsspann är således hisnande långt: 3,2 miljoner år! Vad som betraktats som kvinnligt respektive manligt varierar i tid och rum. Vad som däremot inte förändrats är en överallt och i alla tider återkommande vilja att göra åtskillnad mellan könen.