Vi lever i en tid då den politiska samstämmigheten har gjorts till dygd inom politiken. Under 1990- och 2000-talet lämnade många socialdemokratiska partier den polariserande vänsterpositionen till förmån för det harmoniska mittenfältet.

Samtidigt är det just frånvaron av politiska konflikter och reella alternativ som har banat väg för ytterhögerns framgångar. Och med den ekonomiska globaliseringen minskar kapitalets behov av att söka samförstånd med såväl stat som fackföreningsrörelse. I Fronesis nr 3–4 uppmärksammas politikens nödvändiga konfliktdimension.

Innehåll i Fronesis nr 3-4 (192 sidor):
Thomas Tidholm: Den politiska situationen
Anders Kalat och Cecilia von Otter: Politik är antagonism
Anders Kalat och Camilla Lundberg: Politisk identitet och antagonism: klass, kön och etnicitet
Chantal Mouffe: Hegemoni och nya politiska subjekt: med sikte mot ett nytt demokratibegrepp
Floya Anthias och Nira Yuval-Davis: Att sätta feminismen i sin kontext – genusmässiga, etniska och klassmässiga skiljelinjer
Slavoj Zizek: Mångkulturalismen eller den multinationella kapitalismens kulturella logik
Klas Gustavsson: Negri, Sinisi och den politiska ekonomin
John Sinisi: Hobbes skugga
Antonio Negri: Keynes och den kapitalistiska teorin om staten
Yvonne Hirdman: Ett småberusat middagstal
Per-Albin Hansson: Kvinnokraften
LO:s kongress 1936 (protokoll): Saltsjöbadsförhandlingarna och samförståndet
Iris Young: Uppror i det välfärdskapitalistiska samhället
Linnea Nilsson: En politik utan antagonismer?
Perry Anderson: En kommentar: Makt, politik och upplysningen
Helen Wilkinson: Fortfarande det Andra könet
Richard Rorty: Tillbaka till klasspolitiken