Det går inte att säga något om den här boken. Den stod karvad i evigheten innan den skrevs. Den skrevs för att den måste skrivas, inte av någon annan anledning.



Poeten förbehåller sig rätten att hålla käften.



Den här boken är din vän i natten, som den var en vän medan den skrevs, någon att hålla i handen. Vi är så många som ligger vakna och önskar att vi inte var ensamma. Men det är vi. Tills någon ropar oss inåt, hemåt.



Men vad boken är. Det går inte säga någonting om det. Den är vad den måste vara, och det är allt den är. Allt är den, som vi alla är allt och ingenting, om vi vågar vandra nära gränsen.