Bergslagshistoria 2014 rymmer sju intressanta uppsatser som på olika sätt belyser Bergslagens historia och tradition, arbete och kultur.

Stefan A. Nilsson skriver om en tvist mellan stad och landsbygd i slutet av 1700-talet. Rätten att bedriva hantverk på landsbygden var hårt reglerad och när en garvare försökte etablera sig i Östernärke agerade Örebro logarvareämbete för att förbjuda denne »fuskare« att fortsätta bedriva sitt hantverk i Asker.
Domkapitlens protokoll lyfts fram av Göran Ekberg när han skriver om hur ett äktenskap av olika orsaker kunde upplösas i det tidiga 1600-talets Sverige.
Bode Janzon gör nedslag i den värmländska och mellansvenska bandyn och berättar om bandynordism och en turnétrevare till Sovjet på 1930-talet.
Återvändande svenskamerikanska ingenjören med Eric Esselius vid Sandvikens järnverk som typexempel är temat för Per-Olof Grönberg uppsats.
Den sista september 2014 miste Sverige sin sista tillverkare av gruv- och industri­lok. Med tyngdpunkt på loktillverkningen tecknar Jan Ericson här Grängesbergsföretaget GIA:s omväxlande historia under drygt 120 år.
Maths Isacson försöker utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belysa hur villkoren under 1800-talets andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk.
Årsboken avslutas med Berith Sandes personliga reflexioner över Föreningen Bergslags­arkivs första 25 år.