Den komplexa historien inleds med en tavla som avbildar en man och en kvinna på en exotisk ö. En ö som nollmeridianen dessutom passerar rakt igenom. Kanhända är tavlan mer av en metafor, eller ännu hellre en berättelse där de två vandrar längs ön för att slutligen blicka ut över havet och det skepp som seglar därute. Eller är det en roman? Nej, det verkar nog vara en film trots allt.
Ön visar sig i alla fall gömma ett mysterium. Och så snart handlingen satt igång är den svårstoppad. Det rör sig om en uttråkad flicka, en uppfinnare, mördare och legosoldater sammanvävt till ett utsökt och underhållande nonsens med stilistisk skärpa. Nollmeridianen lånar detektivromanens alla klassiska ingredienser och med sin typiska ironi leker Jean Echenoz med både språk och läsare.

JEAN ECHENOZ (född 1947) anses vara en av de främsta franska författarna i sin generation. Han är mångfaldigt prisbelönt och mottog det prestigefyllda Goncourtpriset 1999 för Jag går. Nollmeridianen är hans debutroman från 1979, som nu äntligen kommer i svensk översättning.