Rousseaus Den nya Héloïse är en av västerlandets klassiska kärleksromaner. Få enskilda verk har haft en sådan betydelse för den moderna tidens uppfattning av kärleken som denna bok. Den utkom första gången 1761, blev genast en succé och trycktes om i oräkneliga upplagor. Men detta är första gången som boken presenteras i en fullständig översättning på svenska.
I denna brevroman skildras hur den unga adelsdottern Julie och hennes ofrälse informator Saint-Preux blir förälskade i varandra och utbyter alltmer passionerade brev i hemlighet. Förbindelsen är omöjlig och Julie gifts bort med en äldre godsägare. Efter dramatiska förvecklingar, alla skildrade i brev mellan romanens olika personer, bosätter sig Saint-Preux i deras hem som lärare för familjens barn. Ett slags utopiskt idealsamhälle skildras, där Rousseau får tillfälle att utveckla sina tankar i en rad aktuella ämnen som barnuppfostran, natursyn och politik.
David Sprengel påbörjade sin översättning av Den nya Héloïse på 1920-talet. Vid hans död 1941 förelåg den fullbordad i korrektur men blev aldrig utgiven. När den nu trycks för första gången är det en litteraturhistorisk händelse: en av västerlandets klassiska kärleksskildringar återgiven av en av 1900-talets främsta översättare av fransk prosakonst. Utgåvan innehåller H. F. Gravelots gravyrer som illustrerade den franska originalutgåvan.
Översättning och noter av David Sprengel och med illustrationer av H. F. Gravelot. Förord av Jan Stolpe.