Här breddas perspektivet på landsbygdens konventionella socialhistoria. Med fokus på genusrelationer, försörjning, plats och rörlighet visar skribenterna hur individer och samhällen växelverkat under närmare femhundra år, från det tidigmoderna ståndssamhället till det moderna klassamhället.
Hur har arbete och försörjning format relationerna mellan män och kvinnor på landsbygden? Vad hände med genusordningen och levnadsförhållandena när villkoren för försörjning förändrades och människor satte sig i rörelse – socialt, mentalt och geografiskt?
Flera av Nordens ledande social- och genushistoriker kartlägger landsbygdens historia från tidigmodern tid till mitten av 1900-talet. Norden och Finland står i centrum men sätts i relation till ett globalt sammanhang. Skribenterna tar avstamp i de nyaste perspektiven inom intersektionell genushistoria, erfarenhetshistoria och transnationell historia. Antologin utmanar uppfattningen om landsbygden som en socialt och historiskt stillastående miljö.
Bokens första del fokuserar på försörjningen i agrara samhällen och på komplexiteten i förhållandet mellan arbete och kön. Den andra delen kretsar kring rörlighet, både lokalt och över nationsgränserna, och den tredje delen diskuterar hur landsbygdens modernisering har påverkat människors upplevelser av förändring, samhörighet och identitet.
Medverkande: Jutta Ahlbeck, Anders Ahlbäck, Karin Hassan Jansson, Mary Hilson, Laura Hollsten, Johanna Ilmakunnas, Maren Jonasson, Matias Kaihovirta, Kasper Kepsu, Tiina Kinnunen, Marika Kivinen, Marko Lamberg, Eirinn Larsen, Hanna Lindberg, Pirjo Markkola, Sigríður Matthíasdóttir, Silke Neunsinger, Henry Nygård, Hilde Sandvik, Eija Stark, Anna Sundelin, Kirsi Vainio-Korhonen, Nils Erik Villstrand, Johanna Wassholm, Holger Weiss och Maria Ågren.
