Könsskillnadens estetik?

Om konst & konstskapande i svensk hemslöjd på 1920- & 1990-talen.



Vad spelar det för roll om ett verk kallas konst eller hemslöjd? Den organiserqade hemslöjden har under loppet av förra seklet på olika sätt kunnat erbjuda en plats för möten i skapande verksamhet mellan professionella utövare och amatörer. Verksamheten har till stora delar varit kvinnodomi-

nerad och den har försigått i en halvoffentlig sfär -mitt emellan hemmet och de offentliga institutionerna. Vem som fått sätta sitt namn på hemslöjdsprodukten är betydelsefullt: i efterhand har vi kunnat se att det gör skillnad om verket är gjort av en kvinna.



I sin doktorsavhandling behandlar Johanna Rosenqvist förutsättningarna för konst och konstskapande i hemslöjden i Sverige under 1900-talet. Hon undersöker inte bara visuella aspekter utan även verkens och verksamhetens kontext med misstanken att allt kan inordnas i ett estetiskt förhållningssätt som är färgat av föreställningar om könstillhörighet. Hon diskuterar om, när och hur hemslöjd har kunnat kallas konst, samt vad det har funnits för möjligheter för enskilda konstnärligt utbildade personer att verka inom hemslöjden. Hon granskar normer och föreställningar om kön och konst i två olika hemslöjdsföreningar, under två olika tidsperioder. Är skillnaden mellan konst och hemslöjd i själva verket ett uttryck för könsskillnadens estetik?