I Den arbetande själen diskuterar den italienske teoretikern och aktivisten Franco ”Bifo” Berardi arbetets förändringar och de nya former av förfrämligande som har tagit form under de senaste decennierna. Inom 1960- och 1970-talens filosofi användes det hegelianska alienationsbegreppet för att beskriva hur subjektiviteten tyglades. Arbetarnas främlingskap inför arbetet, deras känsla av alienering och deras vägran att underkasta sig utgjorde grunden för en mänsklig gemenskap som var autonom i förhållande till kapitalet.

Idag har en ny form av alienation fått fäste, där arbetare ofta och gärna jobbar övertid, där människor är fjättrade vid sina mobiltelefoner, där skuldsättning har blivit en modern form av slaveri och där man använder antidepressiva medel för att klara av den ständiga pressen att producera. Därmed har gemenskapens förutsättningar undergrävts, och ett behov av nya filosofiska kategorier har uppstått. Den arbetande själen är ett stridsrop, en efterlysning av en ny kollektiv insats för att återerövra lyckan.

Franco ”Bifo” Berardi verkar i den italienska autonoma traditionen och var tidigare en nära medarbetare till Félix Guattari. Han är författare till ett tjugotal böcker, varav Den arbetande själen är den första som ges ut på svenska.