Synen på kunskap och information är knappast konstant i ett långt historiskt perspektiv. Frågor uppstår om den religiösa kunskapen och kyrkan som bildningsinstitution, om universitetets uppkomst och utveckling samt om mediesamhällets framväxt och innebörd. Ur ett tvärvetenskapligt perspektiv går det att fundera över kunskap och information som både stabiliserande och destabiliserande kraft i samhället och för individen.
Ett dussintal i huvudsak doktoranter i ämnena historia, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap griper sig an problemkomplexet i föreliggande essäer.