»Lev som alla andra« berättar om Anatolij Martjenkos två år i frihet efter frigivningen ur de mordvinska lägren hösten 1966. I centrum står hans mödosamma arbete med lägerskildringen »Mitt vittnesbörd« – både en kamp mot klockan och en brottning med författarhantverkets egna oväntade krav. Boken skildrar de absurda förvecklingarna med myndigheterna, men också generositeten i de dissidentkretsar som tar emot honom i Moskva efter frigivningen. I scener som stundtals är Kafkaartade, stundtals dråpliga skildrar han sin katt-och-råttalek med KGB. Efter hans öppna brev mot den sovjetiska inmarschen i Tjeckoslovakien 1968 får myndigheterna nog och inleder en ny fabricerad process mot honom. Skildringen av den administrativa repressionens mekanismer i vardagslivet och av det sovjetiska rättsväsendets omständliga skenlegalitet är giltiga än idag.