Hur beskriver man människans religiösa erfarenheter och beteenden i ett psykologiskt perspektiv? Det är den övergripande fråga som ställs inom religionspsykologin, ett universitetsämne som befinner sig i en viktig utvecklingsfas. I denna klassiker, som nu utkommer i en kraftigt omarbetad utgåva, presenteras de senaste forskarrönen på området.

Det finns idag en växande skara människor som kallar sig andliga men inte religiösa. De har en privat tro utan att vilja tillhöra någon etablerad religiös tradition. Denna hållning speglas i ett nästan nyskrivet kapitel. Under rubriken andlighet i vår tid behandlas fenomenet tro utan tillhörighet liksom nya religiösa rörelser, fundamentalismens psykologi och psykologiska aspekter av religiöst motiverad terrorism. Andra nyheter är bl a att det socialkonstruktionistiska perspektivet har utökats med ett avsnitt om postmodernism och religionspsykologi. Avsnittet om rollteori har kompletterats med ytterligare ett förslag till utveckling. Det handlar om ett kulturpsykologiskt och narrativt komplement. Det gör att rollteorin blir lättare att integrera med det socialkonstruktionistiska perspektivet. Petra Junus, som svarar för bokens kvinnovetenskapliga perspektiv, har skrivit om nypaganism och shamanism. Jan Hermanson har skrivit ett nytt kapitel om den teori som kanske mer än någon annan dominerar den religionspsykologiska scenen: copingteorin.

Den religiösa människan är en etablerad grundbok för studenter i religionsvetenskap på universitet och högskola. Den vänder sig också till lärare i religionskunskap i grundskolan och på gymnasiet, samt till psykologer och annan personal inom den psykiatriska vården.