Under nästan trettio års tid, tidvis dagligen, har Peter Lucas Erixon antecknat sina drömmar vilka här redovisas kronologiskt från 1987 fram till 2016. Projektet är imponerande, ja svindlande, om man betänker att det inleddes av en tjugofemårig yngling som vid bokens slutpunkt
är femtiotre.
Drömmen är av naturen oförutsägbar och därmed tacksam som narrativ figur. Tvärt slungas läsaren genom ett mycket nyansrikt stoff: äckel, rädsla, skam, saknad, ånger, ångest, lust, våld, död. Många passager kännetecknas av fantasifull gränslöshet där moralupplösningen är lika förekommande som uttryck för orubblig moraluppfattning.
Här återstår drifterna, ångern, känslorna, glädjen, lättnaden. Hela den stora Handlingen skapas hos läsaren.

Fängslande, fascinerande och ytterst speciell läsning.