Österbottnisk gotik är en flödande, surrealistiskt färgad katalog av påståenden. Den läsande sugs in i ett kreativt läsande där man kan ana den intensiva period som var skrivandet; några korta sommarveckor 2007. En diktbok där lån, samplingar och direkta citat ur privata korrespondenser bildar en språklig plats, en plattform för den mix av orkestrering och slump som följer. Textens drivmedel är ett visst tonläge eller tonfall och svävningen mellan nonsens/diskontinuitet och narrativitet. Tematiska stråk och kopplingar sprider sig som spillt bläck på mjukt papper, korsas och återknyter, imploderar och sväller allt mot en scen som skulle kunna utgöra en föreställning om ett mytiskt Österbotten.