I Finlandiaprisade Ulla Donners Den naturliga komedin rör sig ett vilset löv och en dryg svamp genom helvetets olika kretsar av ödsliga kalhyggen.  

Höstlövet Björk svävar nöjd och harmonisk i skyarna med miljontals andra löv när hen av en slump kraschlandar på skogsgolvet. Här bor Candy, en nyligen dumpad blandsvamp, som går med på att ledsaga Björk genom den dunkla skogen till en blåsig kulle där hen kan återförenas med sina kamrater.  

På ett kalhygge möter de Gun, en uråldrig, senil varelse, som räddat ett litet frö från förstörelsen omkring dem. Gun och Fröet slår följe med Björk och Candy. Deras vandring går genom olika helveteslandskap skapade av människan: kalhyggen, granodlingar, lundar där det bor sexiga trumpetsvampar, förvildad människobebyggelse och exklusiva enklaver dit bara nyttoväxter har tillträde.  

Den naturliga komedin är en klassisk road trip, där vad som är helvete och vad som är paradis beror på hur väl varje liten art har anpassat sig till människornas skövling av jorden och skogen. Bildspråket är utsökt organiskt och sneglar åt såväl Tove Jansson som Hans Arnold och gamla träsnitt.

Donner kan sin Dante och närmar sig Tove Janssonska höjder i bildberättandet. Hufvudstadsbladet

De vackra illustrationerna är fulla av känsla och rörelse på ett sätt som får läsaren att stanna upp och fortsätta studera dem. Flera av uppslagen skulle kunna vara konstverk atthänga på väggen, men i sitt sammanhang är de också en uppiggande kommentar av vår nutid. Det här är enmodern tolkning av en klassiker, som står på helt egna ben. Helhetsbetyg 4. BTJ 15/2023