Fredrika Bremer (18011865) är mest känd som en av kvinnorörelsens pionjärer. Som författare är hon nästan bortglömd. Men på 1800-talet var hon en av Sveriges mest lästa och diskuterade författare och utan jämförelse den internationellt sett mest ryktbara, översatt till de stora världsspråken. Under årslånga resor i Europa och Amerika mottogs hon som en celebritet.

Ulrika Kärnborg lyfter här fram Fredrika Bremer som en europeisk intellektuell, som brottas med sin tids stora samhällsfrågor. Kvinnans frigörelse är hela tiden ett huvudtema i romaner som Familjen H***, Grannarne och Hemmet, alla utgivna på 1830-talet. Hennes budskap saknade inte sprängkraft, men hon hade förmågan att klä det i en humoristisk, vardagsrealistisk romanform utan tidigare motsvarighet på svenska, vilket bidrog till böckernas genomslagskraft.

Men fokus ändras gradvis. Ulrika Kärnborg visar hur Amerikaresan 184951 blev särskilt betydelsefull. Fredrika Bremer besökte kväkarnas skolor och vårdinrättningar och kunde i praktiken studera den sortens samhällsexperiment i socialistisk anda, som hon redan 1848 utmanat den svenska publiken med i sin djärvaste idéroman, Syskonlif.

Fredrika Bremers dröm var ett jämlikt och rättvist samhälle, som tar hand om sina fattiga och svaga, där kvinnan har rösträtt och arvsrätt och rätt till samma arbeten som mannen, och där ogifta kvinnor har samma rättigheter som gifta. I princip är hennes dröm verklighet idag men hur är det i praktiken? Ulrika Kärnborg ger rika tillfällen till jämförelser mellan då och nu och visar fram Fredrika Bremer, den förment otidsenliga, som en levande diskussionspartner, inte olik dagens europeiska intellektuella.