”Tidigt på eftermiddagen, en junisöndag, försökte min far döda min mor.”

Så inleds Skammen. Annie Ernaux är tolv år när hon blir vittne till att hennes far försöker slå ihjäl hennes mor. Här berättar hon om den traumatiska händelse som kom att prägla hennes liv. Osentimentalt och självutlämnande återskapar hon runt denna våldsscen den värld som var hennes år 1952: den dominerande modern, den kuvade fadern, det enkla hemmet i den lilla staden i Normandie, arbetarklassens sociala regler och koder, privatskolans religiösa – känslan att vara en klassfiende i sin egen familj – känslan att för alltid gå in i skammen … Ju mer Ernaux dyker ner i historien desto mer begriper hon vilket spänningsfält föräldrarna levde i. Mellan önskan om social framgång och skammen över var de kom ifrån. Samtidigt skildrar Ernaux sin egen skam och strävan efter att slippa undan konventionerna hon vuxit upp med och istället följa sin egen längtan efter ett helt annat liv än föräldrarnas.