Japans genom tiderna mest kända haikupoet Matsuo Basho (1644?1694) företog år 1689 en vandringsfäd genom oländiga delar av de inre regionerna norr och nordväst om Edo (Tokyo). Under färden besökte han natursköna och historiska platser kända från äldre poesi. Hans mångbottnade och lyriska reseskildring, med insprängda haikudikter, ger en fin inblick i japansk naturkänsla, zenbuddhistisk tankevärld, Japans historia och litterära traditioner. Samtidigt är den ett vackert och levande vittnesbörd från en strapatsrik färd i en gången tid och ett fortfarande lika aktuellt uttryck för livet som resa. Vibeke Emond svarar för översättningen, och har även försett boken med ett förord och insiktsfulla noter.