Den europeiska romantiken födde visioner av en ny värld och en ny människa.
Inspirerade av den franska revolutionens idéer gick det tidiga 1800-talets
författare till attack mot det gamla ståndssamhället. I Italien blev två
poeter särskilt kännetecknande för det här omvälvande skedet. Ugo Foscolo
drömde om att ge de olympiska gudarna ett nytt hem i sitt splittrade
fosterland, medan Giacomo Leopardi skrev en serie lika vackra som nattsvarta
elegier över vantrivseln i kulturen. Bägge delade upplevelsen av en epok som
hade gått ur led, och bägge kan läsas som tidiga språkrör för den moderna
upplevelsen av Guds död.





Här presenteras för första gången Foscolo och Leopardi i en samlad volym på
svenska, i översättning av Ingvar Björkeson och med förord av Anders
Cullhed.