En av socialpolitikens viktigaste uppgifter är att skilja dem som kan försörjas av stöd och bidrag från dem som måste försörja sig genom att arbeta. Genom åtgärder för att återföra långvarigt sjuka och arbetslösa till arbetsmarknaden skapas och upprätthålls en sådan gränsdragning. Arbetsrehabilitering äger därför rum i ett kraftfält där olika intressen kolliderar och där föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik blir centrala. Samtidigt har de organisationer som verkar inom rehabiliteringsfältet skilda regler, arbetsmetoder och inriktningar som ofta försvårar samarbete över organisationsgränser.

Denna bok visar hur arbetsrehabilitering historiskt utformats som en del av den s k arbetslinjen, men den problematiserar också dagens organisering. Vilka konflikter rymmer arbetsrehabiliteringen? Går det att åstadkomma en ökad samverkan över organisationsgränser för att få till stånd en bättre arbetsrehabilitering?