Vad väljer historielärare att undervisa om, vilka metoder används och varför gör lärarna de val de gör?

I denna studie intervjuas fem erfarna högstadielärare i två olika skolkontexter. Lärarnas tal om vilka mål, vilket innehåll och vilka metoder som har varit mest centrala under deras senast genomförda historieundervisning ligger till grund för en beskrivning och tolkning av den didaktiska processen där lärare omformar sina ämneskunskaper och erfarenheter till konkret undervisning. De termer och begrepp lärarna använder när de talar om sin historieundervisning är liksom de omformningsfaktorer som påverkar lärarna i den didaktiska processen också av intresse. Resultatet visar att lärarna har funnit särskilda sätt att hantera skolämnet historia vilka kan betraktas som en lärares undervisningsmönster eller, i de fall där mönstret är mer varaktigt och sammanhållet, kan benämnas undervisningsstrategi. Studiens resultat visar både likheter och skillnader mellan lärarna, samt i jämförelse med tidigare studier av gymnasielärares undervisningsstrategier. Det språk lärarna använder liknar snarare den vokabulär som syns i läroplaner och läroböcker än det språk som används i historiedidaktisk forskning.