Vi har en inflytelserik politisk riktning i Sverige som menar att välfärd är för dyrt och att yttrandefrihet utgör hinder i kampen mot nazism och rasism. Inflytelserik, men inte talrik: En mycket större men alltför lågmäld opinion anser motsatsen.

Folkrörelsernas fullständigt fram-gångsrika politik mot nazismen i 30-talets Sverige bars upp av två huvudelement: Kraftiga satsningar för arbete och välfärd och respekt för demokratiska fri- och rättigheter.

När tyska åtgärder mot nynazism framhålls som efterföljansvärda och domstolarna på Bayerns begäran förbjuder svenskarna att läsa Adolf Hitlers Mein Kampf, strider det bjärt både mot lagen, det nationella oberoendet och de svenska folkrörelsernas traditioner. Med detta bokbeslag det första i sitt slag sedan 1942 utmanades all folkrörelsepolitik mot nazism.

Den vanliga vägen handlar om beslaget av Mein Kampf. Författaren till boken var offentlig försvarare för bokförläggaren Kalle Hägglund, vars sak prövades i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen efter att boken utkom. Först genom domen i högsta domstolen underkändes Bayerns anspråk och hävdes beslaget av böckerna och ett vite på en miljon mot att ge ut boken. Redogörelsen för beslaget, juridiken, opinionen, intellektuellas mod och feghet, påtryckningarna, tidigare censuringrepp och de motsatta yttrandefrihetstraditionerna i Sverige och Tyskland öppnar ödesdigra perspektiv framåt för svensk demokrati. Boken är också en del av de diskussioner som behövs i en ny folkrörelse mot rasism och nedbrytning av demokratiska rättigheter, för nationellt oberoende, välfärd och människovärde.

Förord av Svante Nycander