Jag önskade att natten var
lika kort som mitt hår,
lika ljus som mitt hjärta.
Att jag kunde knyta avståndet mellan oss till mitt liv.
Dessa tårar är inget annat än droppar från mina ögon,
och nu rostar jag i dem.
Men natten är lång som mina tankar,
och skrämmande som mina drömmar
och avståndet så oändligt som min längtan.
Solen är full i nattens famn
på den andra sidan av den
långa vägen där jag kom ifrån.
Mitt hår har blivit grått
men natten förblev svart,
hälften av mitt hår är borta,
men natten lika tjock som tidigare.

”Sorgen i mina dikter ger känslan av en personlig sorg, men den sorgen tillhör hela folket. Jag försöker alltid beskriva uigurernas hopp, drömmar och sorg i mina dikter. Ändå känns det som att jag inte beskrivit tillräckligt av saknad och längtan.”
Abdushukur Muhammet