Vivica von Frenckell föddes i storfurstendömets huvudstad den 5 februari 1917. När hon dog i sitt hem på Villagatan i Helsingfors i juli 2004 hade hon ett ovanligt händelserikt och framgångsrikt liv bakom sig. Hon utbildade sig till agronom men på scenen utspelade sig hennes liv, hon var teaterchef och regissör i tre länder, Finland, Sverige och Norge.

I slutet av 1930-talet reste hon till Paris med Göran Schildt. Där lade hon grunden till sitt breda internationella teaterkunnande. I Finland var det hon som på scenen introducerade namn som Jean-Paul Sartre och genrer som absurdismen. Men hon satte också upp Sju bröder och turnerade med pjäsen till Paris.

Bengt Ahlfors, även han regissör, samarbetade med Vivica Bandler i många repriser främst på Lilla Teatern. Ahlfors bygger på Vivica Bandlers omfattande arkiv och på egna minnen. Han berättar om vänskaper och förälskelser och han visar också att hon alltsedan barn- och ungdomen hade litterära ambitioner. Hon skrev dagbok och hennes korrespondens är omfattande.

När Ahlfors fick frågan om han ville skriva om Bandler tvekade han inte länge, "det har alltid varit svårt att säga nej till Vivica". Så här säger han om sin bok: "det jag minns och tror mig veta, det som andra har berättat för mig, det jag har läst och lyssnat mig till. Någon levnadsteckning i vanlig mening kan det inte bli. Det är svårt att bli klok på människan Vivica Bandler, hon låter sig inte placeras i ett fyrkantigt fack. Hon är kontraster och inre konflikter; intensivt sensuell och skygg för beröring, tuff som fan och ohyggligt sårbar." Boken är illustrerad med fotografier.