Carl Albert gick ur tiden 20 juli 1968, 69 år gammal. Han var sannolikt den färgstarkaste personligheten inom Stockholm offentliga liv under förra seklet. När jag säger färgstark menar jag inte att han strödde lustiga citat omkring sig eller att han avvek från mängden genom ett speciellt uppträdande. Nej, Carl Alberts personlighet var unik i första hand genom sin otroliga arbetskapacitet.
Att samtidigt vara chef för världens största konsumentförening Konsum Stockholm, styrelseordförande i Kooperativa Förbundet, legendarisk ordförande i Stockholms stadsfullmäktige samt dessutom riksdagsman, är med dagens värderingar en absurditet och en praktisk omöjlighet. Men inte nog med dessa tunga och arbetskrävande uppdrag, han hade även ett trettiotal ordeförandeposter inom bostadskooperationen, idrotten och ideella föreningar.
Hur var han då som människa? Hur orkade han, hur blev han den han blev och hur påverkades han av sina höga befattningar? Jag skall försöka besvara dessa frågor parallellt med händelser, som omgav honom under hans livstid.