Vilhelm Ekelund (18801949) är en av det svenska 1900-talets viktigaste författare, dels som poet, dels som essäist och aforistiker. Han debuterade i bokform 1900 med landskapsdikter vilka anslöt sig till den skånska tradition som inletts av Ola Hansson. Ekelund är den fria versens och det intensiva själsuttryckets pionjär i Sverige och blev en inspirationskälla för modernismens författare. Med essäboken Antikt ideal (1909) tog han efter åtta diktböcker till synes avsked från poesin. Samlade dikter utgör den första kompletta utgåvan av Ekelunds lyriska författarskap från 1897 till 1943. Den visar att brytningen med poesin inte var definitiv eller entydig och utgör en värdig presentation av en stor och levande lyrisk insats. Introduktion av akademiledamoten Katarina Frostenson. Textredigering, kommentarer och ordförklaringar av Jonas Ellerström.