”Han skulle hållit sig till äpplen”, sa Gunilla Berghs pappa om sin morfar. Han som kallades för Trollkarlen på Svalöv. När han dog 1949 hyllades han för sin banbrytande vetenskapliga gärning, inte minst i den ansedda tidskriften Nature. Men man talade tyst om att han inte ens efter andra världskriget, då Förintelsen blev allmänt känd, tog avstånd från sina nazistiska övertygelser. Som en av världens första genetiker kom den världsberömde Herman Nilsson-Ehle att spela en central roll inom växtförädlingen. Genom hans försorg såg Det Svenska Äpplet, Pansarvetet och Jätteträdet dagens ljus. I 1900-talets början, i en tid präglad av kris, matbrist och social oro, väcktes hoppet om att kunna ställa den nya vetenskapen i samhällets tjänst. På högsta politiska nivå ställdes frågan: Varför stanna vid växter? Varför inte också förädla djur och människor? "Trollkarlen på Svalöv" tar sitt avstamp i ett gammalt hus i Småland som Herman Nilsson-­Ehles barnbarnsbarn ärvde. På vinden låg en bortglömd skatt av gamla brev, dokument och fotografier, torra blad, barr och fröer. Upptäckten kom att avslöja mycket om Sveriges 1900-talshistoria och folkhemsbygge, där det gällde att utradera allvarliga hot. Genom att som Nilsson-Ehle ”trolla med gener” skulle såväl hunger som ”tattare”, kriminella och lågbegåvade snart vara ett minne blott. Och ett Nordiskt livskraftigt folk framträda. Samtidigt som vi har Nilsson-Ehles och de tidiga genetikernas framodlade grödor att tacka för att vi idag kan föda jordens växande befolkning, så avslöjade de efterlämnade dokumenten även en mörk sida. För Trollkarlen på Svalöv skakade hand med Hitler och ingick allians med såväl Sveriges nazister som Nazitysklands främsta genetiker – med nyckelpersoner som lade grund till Förintelsen – det allra största ”förädlingsprojektet” i mänsklighetens historia. Vi vet alla hur det slutade.