Skulle reklamen dubbleras ifall barnreklamförbudet undanröjdes, skulle konsumtionen ändå inte öka, dels eftersom de vuxna ju automatiskt får mindre pengar att röra sig med, dels eftersom uppmärksamheten för reklamen då minskar p g a reklamstockning. Det är dessutom inte reklamen som främjar konsumtionen utan lönearbetet, där människor idag visserligen säger sig arbeta för sitt självförverkligandes skull, för att få träffa andra vuxna och göra intressanta saker, men samtidigt kräver allt högre lön. Dock: vad kan man göra med pengar annat än konsumera? Reklamkostnaderna läggs dock ovanpå varans pris och tack vare reklampåslaget får vi därmed råd att köpa färre prylar, vilket är bra för miljön.
Reklamen har dessutom en positiv funktion i barns liv vad gäller deras könsrollsutveckling, tack vare dess stereotypa och övertydliga utformning som efterhand gör det möjligt att börja ifrågasätta invanda synsätt och könsroller. För vuxna har reklamen framför allt en mytologisk funktion, i den meningen att den håller djupt kända kollektiva värden vid liv: gemenskap, solidaritet, sammanhållning, naturvärden etc. Reklamberättelserna har ingenting alls med själva varorna att göra.