Insolvensförordningen reglerar frågor om medlemsstaternas insolvensjurisdiktion enligt en modell som innebär en kompromiss mellan universalitets- och territorialitetsprinciperna. Vidare regleras frågor om erkännande och verkställighet av avgöranden träffade inom ramen för ett obeståndsförfarande i en annan medlemsstat. Hit hör inte minst en förvaltares (eller motsvarande) rättsliga ställning i en annan medlemsstat. Sist men inte minst behandlas förordningens lagvalsregler, dvs. de bestämmelser som avgör vilken rättsordning som skall tillämpas i olika frågor som kan komma upp under handläggningen av ett obeståndsförfarande.