»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times Vladimir

(Didi) och Estragon (Gogo) möts nära landsvägen, vid trädet. De delar en morot. Funderar över på om de ska hänga sig; väger för och emot. I väntan på Godot.
Samuel Becketts I väntan på Godot [En attendant Godot, 1953] är den moderna dramatikens kanske mest revolutionerande pjäs, vars titel till och med blivit ett fast uttryck på många språk. I väntan på Godot - poetisk, drömlik, absurd - har ofta tolkats som en allegori över mänsklighetens outtröttliga jakt på mening, och som sådan är den outsinligt magisk och vacker. Becketts expressionistiska minimalism var inte endast banbrytande för scenen, utan fångade med precision världslägets stämning just efter andra världskriget.
Här i svensk översättning av Magnus Hedlund

SAMUEL BECKETT föddes 1906 i Dublin av irländska föräldrar och var bosatt i Frankrike från 1938 till sin död. Han skrev fem romaner, men det var som dramatiker han vann världsberömmelse. 1969 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.

1900-talets viktigaste drama i British Royal National Theatres omröstning 

»I väntan på Godot hör till de mest studerade, omskrivna, hyllade och upphöjda verken över huvud taget. Dramat blev själva ur-texten för scenisk innovation och existentiellt tänkande under andra halvan av 1900-talet.« | Christopher Isherwood, New York Times

»Ett av vår generations ädlaste och mest rörande verk.« | The Times 

»Ett av århundradets verkliga mästerverk.« | The New York Times