"Vi hoppas kunna avslöja en del myter och vanföreställningar om brottslighet och kriminalvård" säger författarna i sitt förord. De har alla mångårig erfarenhet av arbete med människor i kriminalvårdens vardag, och i boken utgår de från flera perspektiv.
Vad är det som gör att en människa blir kriminell? Hur ser brottsligheten och kriminalvården ut i Sverige i dag? Vad kan ses i ett historiskt perspektiv och med utblick mot framtiden? Hur arbetar man konkret i häkten, fängelser och frivården? Hur tillvaratas offrets rättigheter? Vilka tankar, teorier och politiska bedömningar ligger bakom dagens straffsystem och synen på brott och straff?
Författarna menar att kriminalvården alltid måste innefatta ett engagemang för människorna, och aldrig enbart bli ett administrativt system för verkställande av påföljder.
I denna tredje mycket reviderade utgåva har texten kompletterats vad gäller brottsförebyggande arbete, rättsväsendets organisation, lagstiftning, straffsystemet, särskilda villkor för långtidsdömda, ny programverksamhet, ekobrottsmyndigheten, brottsofferarbete och slutligen nya och omfattande forskningsresultat.
Boken riktar sig främst till högskolestuderande och yrkesverksamma inom kriminalvård, socialt arbete, hälso- och sjukvård, polis- och det övriga rättsväsendet samt till den samhällsintresserade allmänheten.
Tredje reviderade utgåvan
Thomas Ekbom är utbildningsansvarig vid Stockholms kriminalvårdsregion.
Gunnar Engström är kriminalvårdsdirektör, regionchef för Stockholmsregionens kriminalvårdsmyndigheter och sakkunnig i straffsystemkommittén.
Birgitta Göransson är leg psykolog, leg psykoterapeut, kriminalvårdsdirektör och regionchef för Göteborgsregionens kriminalvårdsmyndigheter
