Lekforskningen har huvudsakligen uppmärksammat rolleken och dess språkliga, kreativa och sociala sidor, medan lekens kaotiska och vilda sidor förbisetts. Lugn och stillsam samvaro mellan barn har kommit att betraktas som önskvärd och ”god” lek, medan våldsamma och högljudda aktiviteter ses som ”dålig” lek. Barn lever emellertid i en kroppslig värld. De tycker om att gunga, springa, hoppa och skrika. Läs mer om boken på studentlitteratur.se